She comes with silverspoon

-Du föddes ju med silversked i munnen" brukar han säga medan jag svarar irriterat att det gjorde jag inte alls.

Sen hittade jag den här i en låda:

 
Vi har alltid haft en skämtsam jargong här hemma där vi pikar varandra för våra olika upplevelser och lite olika förutsättningar under uppväxten. 

När vi träffades i ung ålder fick han lära mig att alla människor har inte kaviar hemma till äggen, har en sommarstuga eller kan köpa pizza när som när de är sugna på det. Jag å andra sidan fick lära honom att man behöver inte gråta blod när något går sönder, det är ändå i slutänden bara materiella ting.

Genom åren har vi mötts på mitten och har idag samma värderingar. Men innan vi hittade rätt har vi gått igenom mycket. Och mitt i allt kanske ville jag ha det jag alltid haft och han det han aldrig haft. Vi har sett till att kunna haft glimrande nyrenoverade hus, byggt ett helt nytt hus och ibland haft kvarterets finaste bilar. Barnen har aldrig haft ett begagnat plagg och jag har hatat loppisar. 

 
Vi tittar just nu på eventuellt framtida boende. Jag scrollar igenom bilder från husens insida men ignorerar helt hur de ser ut eller hur gammalt det är inomhus. Jag bryr mig inte ett dugg. Jag söker ett läge. En blomstrande trädgård eller öppna åkermarker. Stjärnklara himlar och solnedgångar. Doft av syren och äppleträd. Livet.

Jag vill även ha en gammal, gammal bil som jag kan köra upp på trottoarkanter med och toucha buskar med lacken. På loppis köper jag gamla slitna saker och jag minns knappt när jag sist köpte ett nyproducerat plagg. Det är inte viktigt längre.

 Tänk vad förståndig jag blivit, säger jag en dag. Ja, fyrtio år tog det säger han och jag blänger argt. Jag putsar upp min silversked och häller sedan demonstrativt min yoghurt i mormors gamla kristallskål. Jag brer mackan och skivar ost. "När jag var liten köpte vi alltid ost direkt från en chark" säger jag fast att det inte är riktigt sant. Han skakar på huvudet, helt obrydd. Jargongen kvarstår.

På kvällen köper vi sedan pizza och äter den i sängen framför en dålig serie. Knäcker en varsin Pepsi Max och lutar oss tillbaka. Hunden nere vid fötterna. Våra barn trygga på sina håll. Imorgon ska vi klippa gräset och på söndag tvätta bilen. Det här är livet säger vi. Tryggheten i det enkla. Samma kärlek för Svensson-livet båda två. Oavsett silversked eller röd betong.

 

 

Kommentera här: