fyrtiopluslivet

I den nya tidens norm ska man till mans anse att allt hushållsarbete hemma ska delas lika på. Allt som förr ansågs som kvinnligt hemarbete ska helst inte utföras av kvinnan själv överhuvudtaget. Det ska också klagas i alla sociala sammanhang över hur lite hushållsarbete ens egen man gör.

Och i par där båda jobbar lika mycket och båda tycker hemarbete är lika tråkigt så är det väl en helt rimlig tanke att diskutera.

I övriga fall så tycker jag att man helt enkelt gör det man tycker bäst om eller är bäst på.

I vårt fall har jag alltid jobbat mindre procent än mannen. Han har dessutom renoverat alla våra hus och kört två barn till varenda hockeyträning och varit med på varenda hockey-och fotbollsmatch vilket varit ett heltidsjobb bara det. Till saken hör också att jag tycker det typiska hushållsarbetet är så roligt. Jag älskar att pyssla hemma, städa, laga mat, baka, tvätta och mangla. Men jag upplever att det inte är riktigt legimt i mångas ögon att tycka det. Kanske hade jag trivts toppen på 50-60-talet.

Jag minns en gång för många år sedan då mannen helt plötsligt en dag skulle baka en sockerkaka. Det var inte kul. "-Ut i skogen med dig" sa jag. Ta med motorsågen och såga ner några träd. Eller lägg dig under bilen och laga bromsarna. Bygg en altan. Lägg in en extra stor Ettan lös och knäck en folkis framför tv-spelet. 

Så med detta vill jag helt enkelt säga att låt mig vika alla lakan helt skrynkelfria, låt mig baka allas favoritkakor att fylla upp frysen med och stryka stela blåkläder. Tillåt mig laga matlådor, tvätta dieselluktande kläder och curla mina barn. 

När söndagkvällen kommer så har mannen lagat lyset på min cykel, min bil är fulltankad, gräset nyklippt, golvet i vardagsrummet lagat och sonens skridskor nyslipade. 

Och i kylskåpet har jag i min tur ställt in matlådan som han ska ha på måndagen och i frysen finns det återigen nybakade kolakakor. 

Och på måndagen tar jag på mig min volangblus, min lijkonvaljparfym och målar naglarna i rosa. Mannen skrubbar bort olja från händerna och drar på sig sin svarta vikinghoodie. Så vandrar vi sedan iväg åt varsitt jobb, fullkomligt nöjda båda två i våra gammaldags stereotypiska ideal.

Hej då 👋